Vi använder cookies för att förbättra användarupplevelsen och för att samla in användningsstatistik.

Genom att fortsätta använda webbplatsen accepterar du användningen av cookies. Läs mer.

x

Varggrottan i Bötom i Kristinestad är en fascinerande plats. Har grottan på toppen av det steniga berget varit Neanderthalarens sista boplats innan senaste istiden eller har stenföremålen och kollagringarna som påträffats i grottan uppstått till följd av något naturligt händelseförlopp? Något säkert svar får vi knappast aldrig.

Utifrån undersökningarna vid Varggrottan är det möjligt att grottan är den enda bevarade bo- eller vistelseplatsen för människoarten som under istiden varit täckt med inlandsis i tiotusentals år. Längs samma breddgrader har man hittat Neanderthalarens boplatser i södra Ural. Neanderthalaren levde under den varma perioden innan förra istiden för över 75 000 år sedan och förlorare senare i konkurrensen med den moderna människan.

 

Visste du att?

  • Spår av en mänsklig vistelse före den senaste istiden har hittats i Varggrottan. Fynden inkluderar flera stenverktyg och botten av lägereldplatsen.
  • Under istiden täcktes Vargberget av ett tre kilometer tjockt isskikt. Grottan tål isens vikt eftersom den var full av jord och is.
  • Vargberget består av granodiorit. Det är en granitliknande sten som bildades djupt under i ett stort bergskedja för 1900 miljoner år sedan.
  • Grottan är stängd av ett staket av säkerhetsskäl. Grottans insida är dock upplyst, omkopplaren finns vid staketen.
  • Varggrottan som helhet är nästan 30 meter djup, 25 meter bred och högst mer än två meter hög. Endast en del av det har studerats.
  • Vägen till utkikstornet börjar från vänster sidan av Varggrottan. Leden passerar på platser i krävande stenig terräng.

Närområdets attraktioner: Vargbergets utsiktstorn

Koordinater (WGS84): 62.30300, 21.66253

Förstora kartan

Sökord: Geokohde, Karijoki